Arkiv för juli, 2009
-
tisdag den 28 juli 2009 kl 19:15
Blöt högsommar
Juli går mot sitt slut. Månaden har fått sitt namn efter den romerske fältherren och statsmannen Julius Ceasar. Den gamla svenska benämningen är hömånad.
Ur semestersynpunkt har månaden knappast varit någon höjdare. Även om man kunnat njuta av riktigt soliga dagar emellanåt så har det allmänna väderläget varit ostadigt under nästa hela månaden. Flera regnväder har dragit upp över landet och dessutom har skuraktiviteten varit hög.
I sådana här vädersituationer med övervägande vindar i västsektorn brukar ostkusten ha de bästa förutsättningarna och jag tror också man kommit lindrigast undan under den nu snart gångna juli vid ostkusten från Skåne ända upp till Norrbotten.
-
tisdag den 28 juli 2009 kl 13:07
Ibland stämmer inte vädret…
Det händer att vädret blir fel, eller rättare sagt att prognosen som vi givit inte slår in. Det är givetvis tråkigt och kan i vissa fall till och med innebära fara för liv och egendom. Givetvis gör vi så gott vi kan, men en prognos är bara en prognos. Det är en beräkning av det mest sannolika vädret givet det man vet (mätningar av vädret just nu, observationer), programvaran man använder för att beräkna kommande väder samt beräkningskapacitet i datorerna.
Varför blir det då ibland fel? Först vill jag poängtera att det oftast blir rätt, men vi lägger märke till prognosernas kvalitet främst när det blir fel. Dessutom är det ju när man får ändra sina planer som det är irriterande. När prognoserna är rätt är ju allting som det ska vara. Vidare så märker vi att ni läsare blir mer upprörda om prognosen utlovat sol men det i verkligheten blev regn, än tvärtom.
När jag var på TV så fick jag ibland höra att folk trodde jag lade till ”någon regnskur om eftermiddagen” som en helgardering. Men vi meteorologer har som hederssak att vara neutrala i förhållande till vädret. Vi skall inte värdera vad som är ”bra” eller ”dåligt” väder. Det som är bra för någon kan vara dåligt för en annan. Det är bara i situationer som är uppenbara, t.ex. vid stormar, brandfara, översvämningar, långvarig torka osv som vi tar oss friheten att tolka vad som kan vara önskvärt, dvs vad som är bra eller dåligt väder.
Jag tänkte att vi skulle reda ut begreppen lite.
Vilket väder är svårast att förutspå?
Det beror lite på vilken precision man kräver, men generellt kan man säga att regnskurar och vissa lågtryck är knepigast om sommaren. Vintertid är det snöbyar, dimma och temperaturer som hör till de knepigare. Eftersom det fortfarande är sommar skall vi tala om det väder vi har just nu, regnskurar och lågtryck som skymmer solen samt skapar regn och vindar.Regnskurar
Regnskurar hör nog till det knepigaste. Man kan med datormodellerna räkna ut om det skall förekomma regnskurar över ett större område, t.ex. Götaland, ett par dagar i förväg. Men molnen som ger regnet, ibland även med hagel och blixtar, är i sig för små för att kunna lösas upp av datormodellerna. En dag med regnskurar så regnar det dessutom inte överallt. Men där det regnar så regnar det rejält! Antingen blir det mycket regn eller så blir det ingenting. Prognosen säger fortfarande ”regnskurar”.Här kan du som surfare på sajten hjälpa till att göra dina egna prognoser. Om du vet att det skall förekomma regnskurar så kan du följa upp dem på radarbilderna för att se om någon av dem är på väg mot dig eller om det är på väg att sluta regna. Observera dock att ”radarprognoser” fortfarande är prognoser!
Högtryck
Om man vet att det skall bli högtryck ett par dagar så är prognoserna givetvis mycket mera träffsäkra. I alla fall sommartid. På vintern är det mycket svårt att göra bra prognoser på temperaturen i högtryckssituationer. Men det är som sagt var en annan historia.Lågtryck
I situationer med lågtryck som vandrar in så kan man vara rätt så säker på att de kommer. Däremot kan ”tidtabellen” skilja sig något mellan prognos och verklighet. Lågtrycket och fronterna kanske kommer flera timmar tidigare eller senare än vad prognosen sagt.Men även lågtrycken skiljer sig åt. Både hur djupa de är, hur de utvecklas och vilken bana de tar. En klassiskt svår lågtrycksbana är de lågtryck som föds på kontinenten och sedan rör sig norrut över Östersjön. De går under benämningen ”5b-lågtryck”. Det är mycket svårt att i förväg veta hur djupa de blir och om de skall svänga in över Sverige eller över Baltikum. Men det gör givetvis väldigt stor skillnad. Antingen blir det blåsigt och ösregn i östra Götaland, Svealand och södra Norrland, eller så blir det soligt med klar och torr luft.
Små marginaler
Det är två saker som sammanfattar det väder som är svårt att göra träffsäkra prognoser på. Dels är det små marginaler som gör att det blir si eller så. Dels skiljer sig utfallet mycket åt. Det är som att balansera på kanten till en brant avsats. Det gör stor skillnad åt vilket håll man faller (utan att värdera om det är bra eller dåligt
).Presentationen av vädret
Slutligen vill jag belysa hur vädret presenteras. När jag jobbade på TV så lade jag stor vikt vid den grafiska presentationen (kartan), men ännu större vikt vid vad jag sade. Med ord beskrev jag vad som hände ”Ett regnområde rör sig under förmiddagen in över västra Götaland. Det når under kvällen fram till en linje som går genom Dalarna-Närke-Östergötland”. Det jag vill uppnå var att beskriva händelserna och dynamiken i vädrets utveckling.Fördelen med prognoserna som presenteras på Klart.se är den stora detaljrikedomen och att man kan söka på just sin ort. Men samtidigt så måste man själv lägga större vikt vid att sätta sig in i vädrets dynamik och utveckling.
-
torsdag den 23 juli 2009 kl 23:42
Fruntimmersveckan 2
Inledningen på veckan har på många håll i landet motsvarat sitt regniga rykte. Många namnsdagskalas har säkert fått firas inomhus framförallt i södra Sverige. Var det inte mulet och regnigt låg regn- och åskskurarna och lurade i faggorna. Och när de slog till blev det på flera håll stora regnmängder.
Fredrik var dock på ett strålande soligt humör i Norrland och östra Svealand men när Sara och Margareta tog över spred sig det ostadiga vädret norrut och efter ett par dagar var det bara Johanna som helt säkert kunde räkna med en fin namnsdag.
Personligen har jag hittills upplevt nattåska, dagsregn, regnskurar, växlande molnighet, sol och blåst. Får nu se vad Magdalena, Emma och Kristina kan hitta på.
-
fredag den 17 juli 2009 kl 21:32
Fruntimmersveckan
är ett populärt uttryck för perioden 18-24 juli. Den kallades förr också ”flickeveckan” och har anor i vårt land ända sedan tidigt 1800-tal. Orsaken var att i namnsdagsordningen hade man sex kvinnonamn i följd: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. För att det skulle bli en vecka så fick Fredrik också hänga med och inleda de sju dagarna.
Veckan har fått ett rykte att vara särskilt regnig vilket också nämns i Bondepraktikan. Det beror på att den infaller under årets nederbördsrikaste period från mitten av juli till början av augusti. Under den tiden är atmosfären på våra breddgrader som varmast och kan innehålla störst mängd vattenånga. Ostadigt väder ger då ofta stora regnmängder.
Nu är ryktet något överdrivet. Det finns många exempel på vackra och fina fruntimmersveckor. Förra året var inledningen ostadig men på Magdalena-dagen den 22 kom ett omslag till en värmebölja som varade månaden ut. Vi får se hur det blir i år!
-
tisdag den 14 juli 2009 kl 15:03
Stackmoln 5 Bymoln
När stackmolnen växer uppåt tillräckligt mycket övergår de i bymoln av molnsläktet Cumulunimbus. Här finns ett par olika arter beroende på hur molntopparna ser ut.
Har man fortfarande skarpa konturer i de övre delarnas utbuktningar får cumulunimbus-molnet tillnamnet calvus. Börjar topparna få en suddig och strimmig struktur i form av ett städ har man ett Cumulunimbus capillatus med skurar eller åska och ibland hagelbyar.
I ett cumulunimbus-moln förekommer häftiga vertikala rörelser med kraftiga vindar, som skapar elektriska fält med positiva och negativa laddningar. När spänningskillnaden blir för stor mellan områden med negativa och positiva laddningar sker en urladdning, blixten, antingen inuti molnet eller mellan molnet och marken. Vid urladdningen upphettas och utvidgas luften så snabbt och våldsamt att det blir en tryckvåg i form av en knall, åskdundret.
Alla vet väl att man kan räkna ut avståndet i kilometer till åskmolnet genom att räkna sekunderna mellan blixt och knall och dividera med tre.
-
lördag den 11 juli 2009 kl 10:31
Stackmoln 4
Sitter just nu och beundrar ett mäktigt stackmoln på avstånd med kritvita, upptornade bullar som ser ut som blomkålshuvuden i skarp kontrast mot den blå himmelen. Det här stackmolnet har ett särskilt namn och vill man briljera med lite molnkunskap så heter det Cumulus congestus.
Molnsläktet cumulus har olika arter. De små luddiga vackert-väders- stackmolnen, där bredden är större än höjden som jag skrivit om tidigare heter Cumulus humilis. Börjar de växa uppåt med små utväxter i topparna övergår de i Cumulus mediocris. Fortsätter uppväxten får man just Cumulus congestus med svällande övre delar som lyser vita i solljuset medan undersidan, dit solstrålarna inte når, är mörk. Molnbasen kan ligga på omkring 500 meter ovanför markytan medan topparna når upp till 5000-6000 meter.
Nu har congestus-molnet börjat övergå till ett bymoln med skurar och mer om detta kommer i nästa blogg.
-
fredag den 10 juli 2009 kl 9:40, uppdaterad: 10 juli 2009 kl 9:43
Sol och regn
Lågtrycket som igår gav rekordmycket regn, 78 mm, i Gävle har nu dragit vidare åt nordväst till södra Norrland. Det kommer inte att ge ifrån sig samma rekordmängder innan det fylls ut under natten till lördagen.
Men bara för att detta lågtryck försvinner så slutar det inte att regna. Vi befinner oss i en situation där fronter och regnskurar med åska avlöser varandra. Men även solen kommer att visa sig kommande vecka. Egentligen är väl detta det som vi brukar kalla ”svensk sommar”.
Temperaturerna håller sig kring måttfulla 15-20 grader i det gråmulna vädret. När solen tittar fram kan det stiga till 25 grader och i samband med att mulet väder följer på en klar natt så stannar temperaturen kring 10 grader.
Sammanfattningsvis så blir det alltså klart väder med sol och svaga vindar, blandat med regn och rusk kommande vecka.
-
torsdag den 9 juli 2009 kl 0:12
Oväder under torsdagen
Ovädret har nu dragit in över östra Svealand. Under torsdagen blir det regn i stora delar av Svealand och södra Norrland. Kombinationen med regn och kraftiga vindar kommer säkerligen att ställa till det för många husägare och personer i trafiken och till sjöss. Lyssna och följ väderprognoser i radio, TV och på webben.
Det är ett ”dynamiskt” läge, vädret förändras från en timme till en annan. Under fredagen kommer lågtrycket som skapar ovädret att ha flyttat sig in över Norrland och det fylls till slut ut. Men situationen med regn och växlingsrikt väder slutar inte för det utan fortsätter under helgen över hela Sverige.
Någon kvällstidning skrev för ett par dagar sedan om ”Ryssvärmen” som skulle vara på väg till Sverige. Har ingen aning om var de fick det ifrån, men kan konstatera att det kommande vecka snarast handlar om regn från lågtryck, fronter och skurar. Visst kommer det att vara passager med uppehåll också, men det är nog inte det vi kommer att minnas veckan för.
-
fredag den 3 juli 2009 kl 15:06
Stackmoln 3
Stackmoln sommartid bildas vanligen genom solens uppvärmning av markytor och varm luft som stiger upppåt och kondenserar, som jag skrev om i en tidigare blogg. Molnen uppstår därför huvudsakligen över landområden eftersom markytor uppvärms lättare och snabbare än vattenytor.
Följaktligen får man molnbildningen mest övet land, i synnerhet under försommaren när havet inte har hunnit bli uppvärmt. Eftersom molnen får sin ”näring” från uppvärmda markytor så håller sig molnen mest över inlandet och aktar sig för att röra sig ut över havet och större vattenytor, där näringen underifrån upphör.
Ofta kan man då se molnen som ligger som ett pärlband utmed kusttrakterna medan det är mest klart över havet och i själva kustbandet.
