Arkiv för ‘Allmänt’-kategorin
-
måndag den 30 januari 2012 kl 7:34
Det blir kallare, trots global värme
Det blir allt kallare!
Kommande dagar blir det i princip kallare för var dag som går. Högtrycket över Ryssland, med sin västra flank över oss i Skandinavien, består. Som det ser ut så håller det i sig i alla fall en vecka, möjligen längre.
Kylan orsakas av att… det är vinter. Nu kanske någon hävdar att det rimligen även var vinter även i december, och då var det minsann inte så kallt. Jovisst, är det så. På lite mer regional skala så orsakas kylan av att högtrycket blockerar lågtrycken från att komma in med mild Atlantluft. Istället är det kall rysk luft som förs in över Skandinavien med sydostliga vindar (det blåser medurs kring högtrycken).
Det är också kallt för att utstrålningen är större än instrålningen. Det är långa nätter och när det väl är dag så är dels solen inte så länge över horisonten, dels blir strålgången genom atmosfären längre, dels är det flack vinkel mot marken som skall värmas. (Men det faktum att jordaxeln lutar bort och vi är lite längre från solen under vintern är inte orsaken till att det blir kallt, det är för liten skillnad.)
Hur kallt kan det bli? Riktigt kallt, främst i inlandet! Två saker bidrar väsentligt: Dels om det är kall luft som transporteras in över oss, dels om molntäcket spricker upp nattetid och det är vindstilla.
Det första, transport av kalluft (eller advektion av kalluft som vi insnöade säger) kommer att göra att det blir ännu lite kallare med början den 2:a februari. Kalluften ligger sedan kvar och skvalpar över oss fram till veckoslutet. Då, i början på nästa vecka, blir det lite mindre kallt, dvs ungefär som nu.
Och hur var det nu med den globala uppvärmningen? Det är lätt att snacka om den när det regnar i december, men nu när kylan håller tom Skåne i sitt grepp? Gick det över?
Nejdå. Globalt sett är det fortfarande varmt. Ingen har sagt att det skall vara x grader varmare på alla platser under alla årstider. Klimat är statistik på väder. Jordens medeltemperatur är… jordens medeltemperatur. Det är just medelvärdet av alla mätningar. Och i medeltal så minskar antalet kalla dagar/platser samtidigt som antalet varma dagar/platser ökar.
När vi nu har det kallare än normalt här i Skandinavien så kompenseras det, med marginal, av att det är varmare någon annanstans. Detta ”någon annanstans” är större till ytan än det som täcks av vår kyla och/eller så är det ännu varmare än vi har det kallt. I medeltal ligger det i alla fall på plus.
”Det svänger” sa katten i Aristocats. Det gör det, kring ett medelvärde. Och när svängningarna ändrar sig så mycket att dess medelvärde flyttar sig, då har något i grunden förändrats.
Den globala uppvärmningen har inte upphört bara för att det är kallt hemma på min gata i stan. En enskild gata är helt enkelt inget bra mått på en global parameter.
På samma sätt så är ”varmare än normalt” inte något bevis för global uppvärmning eller den förstärkta växthuseffektens verkningar. Men det är en konsekvens av det. På samma sätt är det med antalet dagar med sträng kyla. De har minskat, vilket är en konsekvens av en förstärkt växthuseffekt.
Det kan uppenbarligen fortfarande förekomma kalla dagar, även i en varmare värld. Passa på och upplev dem, för de blir allt färre.
/Martin
PS. Jo jag kan höra hur en del folk svär över kylan. ”Skall bli skönt att slippa den” (?). Kruxet är att man får en hel del annat jobbigt på köpet. DS.
-
onsdag den 11 januari 2012 kl 20:19, uppdaterad: 12 januari 2012 kl 10:12
Lagrangepunkter och corioliseffekten
Här blandar vi både stort och smått. Följ med på en lite avancerad, men ändå inte helt obegriplig resa i tyngdlöshet, högt ovanför Jorden.
Och för den som undrar om man verkligen har någon nytta av att förstå corioliseffekten, eller ens veta om att den finns så svarar Anders:
”-Gör jag bättre prognoser om jag förstår corioliskraften?
Svaret är detsamma som om du är fotbollskommentator. Att du förstår off-side regeln innebär inte automatiskt att du vet vad som ska hända om 5 sekunder, men det gör dig i stånd att förstå vad som utspelar sig på plan.”/Martin
Av Anders Persson:
Svar till Solvid som skrev bl,a.:”Kanske kan vi då även utvidga Coriolis-krafterna till makrokosmos?” …Ja, corioliseffekterna återkommer i olika skepnader om och om igen.
Till varje planet i solsystemet finns det fem s.k. Lagrangepunkter (L1,L2, L3, L4 och L5). Ett objekt placerat där följer med jorden i dess bana på ett fixt avstånd.
L1 och L2 ligger strax utanför och innanför jorden på en linje från solen. L3 ligger i jordbanan bakom solen, så den kan inte ses. Dessa tre lagrangepunkter är instabila vilket innebär att det objekt man placerar där, t.ex.en satellit (som man gjort i L1 och/eller L2) tenderar att glida bort och måste varannan vecka ”knuffas” tillbaka på plats. Att L3 är instabil bevisar att någon s.k.”Planeten X” bakom solen, där alla flygande tefat skulle ha sin hemort, inte kan existera.
L4 och L5 ligger också i planetbanan men 60 grader före och efter planeten. Dessa punkter är stabila, dvs. varje objekt som hamnar där har svårt att ta sig därifrån. Jupiters L4 och L5 är därför samlingsplatsen för 100-tals små asterioder, ”Grekerna” framför Jupiter, ”Trojanerna” bakom.
Nyligen har man hittat en 300 m stor asteriod som ligger i en av jordens lagrangepunkter. Den heter 2010TK7 och ligger 60 grader före jorden, dvs den är en ”grekisk” asteroid (L4), jagad av ”trojaner” som ännu återstår att upptäcka.
Bildtext: En asteroid i lagrangepunkterna L4 (grekerna) och L5 (trojanerna). De ligger 60 grader före och efter Jupiter. Asteroiden hålls på plats av en corioliseffekt som beror på ett samspel mellan två dragningskrafter (solens och Jupiters, röda pilar) samt asteriodens egen centrifugalkraft (blå pil).
Det som gör att detta hör hemma på Martins vädersajt är att den mekanism som håller fast asteroiderna vid L4 och L5 är corioliseffekten. Nej, det är inget skämt. Böcker om celest mekanik på typiskt 600 sidor brukar ägna 15-20 sidor åt att reda ut bara detta. Men ni som läst om corioliskraften nyligen på dessa sidor ska få en snabbförklaring:
Som ni vet handlar corioliskraften på jorden om balansen, eller obalansen, mellan två krafter: jordens dragningskraft (gravitationen) och centrifugalkraften av dess dagliga rotation.
I lagrangepunkterna L4 och L5 handlar det om balansen eller obalansen mellan tre liknande krafter, dragningskrafterna från solen och Jupiter samt centrifugalkraften av asteroidens rotation runt solen.
Corioliseffekten skapar alltså förutsättningar för stabila och instabila jämviktslägen i mellan planeterna i vårt solsystem.
Det är inte bara fascinerande att förstå fysiken med vilken man kan beskriva skeende och företeelser i världen. Det är mycket fascinerande att se att, och hur, samma fysikaliska lagar kan tillämpas inom vitt skilda områden.
Corioliseffekten fyller samma funktion i Largrangepunkterna L4 och L5 som den gör i atmosfären, dvs att ”hålla fast” föremål/luftpaket, göra det svårt för dem att röra sig fritt genom att, när de rör sig, söka få dem att återvända till utgångspunkten.
Detta är avgörande för att förstå den allmänna cirkulationen. Jag återkommer.(!)
/ Anders Persson
PS: Man går aldrig säker för corioliseffekten. Strax före jul 1914 drabbade brittiska flottstyrkor samman med tyska utanför Falklandsöarna i södra Atlanten. Artilleristerna hade i över 80 år haft klart för sig att långskjutande kanoner måste ställas in också med hänsyn till corioliseffekten (och inte bara vind och lufttemperatur).
Men eftersom britterna just hade anlänt från sina hemmabaser gällde deras korrektioner på norra halvklotet där corioliseffekten viker av artilleripjäserna till höger i stället för till vänster. Det var på vippen att tyskarna vann den bataljen, men britterna upptäckt sitt misstag precis i tid. DS.
-
torsdag den 8 december 2011 kl 7:34, uppdaterad: 8 december 2011 kl 7:41
Lugn före stormen Anna
Av Martin Hedberg
Så därja. i morgon fredag, eller rättare sagt nu under natten kommer lågtrycket in över Sydnorge och efterhand över Sverige. I samband med det, och innan själva lågtrycket kommer in, så blir det blåsigt och snöfall/regn i Sverige med början i sydväst.
För två helger sedan hade vi Lill-Berit. Det namnet lånade vi från Norge som döpte det efter ett lågtryck som drog in över Trondheim dagarna innan (vilket de döpte till Berit).
Den här helgen kommer lågtrycket som DWD i Tyskland döpt till ”Friedhelm”. Vi kanske skulle ha nytta av eget eget namn och i mitt tips är Anna. Detta både för att Anna råkar ha namnsdag och för att det är första bokstaven i alfabetet. Det får duga som start innan vi utvecklat en lista och kriterier för namngivning i likhet med många andra nationer.
Men i dag torsdag är det lugnet före stormen. I morgon får vi lära känna Anna.
/Martin
PS. Man kan diskutera det filosofiska i att döpa lågtryck och stormar. Men det är inte unikt att göra det och de flesta vet vad man menar när man säger ”Gudrun” (Sverige januari 2005) eller Katrina (södra USA aug 2005). DS.
-
lördag den 3 december 2011 kl 8:14, uppdaterad: 3 december 2011 kl 8:15
Temperaturen stiger efter Nobel
Av Martin Hedberg
Prognosmodellerna visar att det blir allt kallare. Men det går inte fort och det blir inte lika kallt som de antydde för ett par dagar sedan.
Men väl, temperaturen sjunker så sakteliga, inte i ett jämt flöde, utan med lite dalar och toppar. Ungefär som om det var på väg att bli vinter. Nåja, det är redan vinter i en stor del av landet, men den är och har varit rätt blek för att kunna kallas vinter.
Kallare och kallare med en kulminering den 10 december.Vi kan ju hoppas att Nobelgästerna (och övriga boende och besökare) får uppleva ett Stockholm i vacker vinterskrud. Om det är minusgrader så skulle det ju i alla fall, både teoretiskt och praktiskt, kunna ligga några centimeter snö på marken.
Men därtill visar prognoserna att man i Stockholm kan förvänta sig en viss temperaturstegring under natten. Idag ser det ut att gå från -4 när gästerna anländer, till +3 när gästerna vaknat dagen efter och begrundar hur festen var.
Ett likande mönster kan skönjas i övriga delar av landet: Östersund, från -12 till -1, Umeå: från -7 till +2, Kiruna: -15 till -8, Malmö: från +2 till +5, Göteborg: Från +1 till +6 mellan den 10 och den 11 december.
Det är bara att hoppas att det blir snö på kvällen och inte regn dagen efter för Nobelgästerna.
/Martin
-
fredag den 23 september 2011 kl 15:24
Sannolikheter för väderprognosernas träffsäkerhet
Av Martin Hedberg
Som den uppmärksamme redan har noterat så presenterar Klart.se sedan igår grafik för att illustrerar hur träffsäkra väderprognoserna är. Detta kommer som en utökad informationstjänst i vår ständiga strävan att förbättra informationen och beslutsunderlaget för våra användare.
När du gör ”mouse over” över lokalprognoserna så presenteras säkerheten för den aktuella prognosen i form av ett ”rödljus”.
Grönt = över 80% sannolikhet
Gult = 50-80% sannolikhet och
Rött = under 50% sannolikhetDe parametrar som vi gör detta för är molnighet, temperatur och vind.
Du får därmed en indikation på hur säker prognosen är. Som du säkert märker så varierar sannolikheterna för olika parametrar och tider.
Vi använder ensembler från ECMWF för att göra dessa beräkningar och det ger en god indikation på hur stor vikt man kan lägga på prognoserna.
/Martin
-
söndag den 28 augusti 2011 kl 2:09
Följer dramatiken med Irene
Av Martin Hedberg
Jag följer amerikansk media nu när orkanen Irene närmar sig New York. Hittills (kl 02 svens tid) har åtta amerikaner omkommit till följd av orkanen längs med amerikanska ostkusten.
Det är för närvarande en kategori-1 orkan. Inte den kraftigaste, men nog så illavarslande. Det man oroar sig mest för är dock inte vindarna utan översvämningar. Man talar om 1,2 till 2,5 meters höjning av havsvattenet runt NY. Detta kommer att påverka många platser, tex nedre Manhattan. Det regnar förvisso, men det är havsvatten som, under omkring nio timmar, pressas in av vindarna som skapar det stigande vattnet.
Man stängde av kollektivtrafiken, bland annat tunnelbanan vid lunchtid lördag. En vanlig vardag transporterar den omkring 5 miljoner människor. Man har fått kritik för att man stängde trafiken 6-7 timmar tidigare än nödvändigt, men ansvariga påpekar att man måste transportera undan alla tåg till platser där de dels inte kommer att skadas av stigande vattennivåer, dels inte utgör hinder för röjningsarbete.
Som bekant går tunnelbanan till stor del i tunnlar under jord. Man är nu orolog för att vatten skall tränga in i det oerhört komplicerade tunnelnätet. Det är såväl tunnelbana som kulvertar för vatten, el och avlopp som korsar varandra i ett i det närmaste oöverskådligt nät. Men vattnet hittar vägar.
/Martin
-
tisdag den 16 augusti 2011 kl 7:19, uppdaterad: 16 augusti 2011 kl 8:53
En blöt och lite varmare sommar
Av Martin Hedberg
Sommaren så här långt har väl inte varit någon höjdare. Många upplever de som ”dålig”. Men det är inte temperauren som felat, det är nederbörden.
Det har faktiskt varit en något varmare sommar än genomsnittet. De flesta platser har haft mellan en och tre graders temperaturöverskott. Men det har varit svårt att njuta av det eftersom det regnat mellan 50 och 150% mer än normalt* (150-250% av månadsnederbörden) i juni och juli.
Men det finns några undantag som sticker ut lite. Det är dels östra Svealand (Uppland-Södermanland), dels östra delarna av Västerbotten/Norbotten. Här har det kommit mindre nederbörd än normalt (25-100% av månadsnederbörden), men man har fortfarande haft temperaturöverskottet. På dessa platser har det varit en bra sommar.
Samtidigt bör man poängtera att den rikliga nederbörden gjort att grundvattennivåerna fyllts på och att vi sluppit stor brandrisk. Även vattenmagasinen har fyllts som de inte hade gjort om det varit högtryck och torka.
Å ena sidan, å andra sidan…
/Martin
* (Ordet ”normal” är lite vanskligt att använda. Det är nämligen normalt att vädret varierar. Vad jag menar med ”normalt” i detta sammanhang är den genomsnittliga temperaturen respektive nederbörden under en 30-års period.
SMHI samlar in underlaget för statistiken. Man använder oftast perioden 1961-1990 som referens. Man kan tycka att det vore dags att uppdatera refrensperioden till en färskare period. Men om man vill jämföra olika år mot varandra så är det rätt praktiskt att använda samma referens, man vill inte ha olika referenser. Man vill givetvis inte heller räkna om alla gamla dokument till nya refenser.
Men det hela blir lite knepigt eftersom naturliga variationer och klimatförändringar gör att referenserna förändras.)
-
måndag den 15 augusti 2011 kl 21:24
Är sommaren slut?
Av Martin Hedberg
Många frågade sig redan förra veckan om sommaren tog slut i och med första veckan i augusti. Det kändes onekligen som det i och med att temperaturen lade sig mellan 15 och 20 grader. (Dock börjar inte hösten förrän det är under 10 grader, en vecka i streck.)
Förvisso kan det bli varmare, det räcker med att vi får till ett högtryck ett par dagar. Men det känns rätt så avlägset just nu.
Det finns iof ett rätt så stort högtryck över Centraleuropa. Men det är där det. En liten aning av det högtrycket får Götaland ta del av, men det är just bara en aning också.
Nje, formeln som synes ligga till grund för kommade dagar ser ut att innehålla en tredjedel regn (och givetvis moln, en tredjedel moln och en tredjedel sol/måne. Det kunde ha varit roligare väder.
/Martin
-
måndag den 8 augusti 2011 kl 11:19, uppdaterad: 8 augusti 2011 kl 11:44
Blixten tog ner Molnet
Av Martin Hedberg
Åska på Irland slog ut kraftförsörjningen till delar av Amazon och Microsofts molntjänster. Det medförde driftstörningar för ett stort antal av Amazons och Microsofts kunder i Europa.
Amazon Web Services skriver på sin driftlogg:
”…We understand at this point that a lighting strike hit a transformer from a utility provider to one of our Availability Zones in Dublin, sparking an explosion and fire.
Normally, upon dropping the utility power provided by the transformer, electrical load would be seamlessly picked up by backup generators.
The transient electric deviation caused by the explosion was large enough that it propagated to a portion of the phase control system that synchronizes the backup generator plant, disabling some of them.
Power sources must be phase-synchronized before they can be brought online to load…”
Under natten var delar av systemet helt nere. Nu under morgonen och förmiddagen har man fått upp det mesta och man arbetar nu med att uppdatera databaser.
Som vi konstaterat tidigare drabbade ovädret över Irland även Klart.se
/Martin
-
måndag den 8 augusti 2011 kl 10:30, uppdaterad: 8 augusti 2011 kl 9:30
Tyfonen Muifa tvingar evakuering
Av Martin Hedberg
Olika nyhetsbyråer rapporterade under helgen och idag att Kina har tvingats evakuera hundratusentals människor till följd av tyfonen Muifa.
TV-kanalen Al Jazeera English inför att Muifa närmade sig Shanghai:
Muifa har nu dragit förbi de mest tätbefolkade delarna av Kina, men har fortfarande stor kraft, såväl i vindar som i regn och vågor.
/Martin
